Visst är det värmen!

FBI gör husrannsakan hos förre presidenten Trump.
Man har sägs det, misstankar om ett betydligt mer än sporadiskt försök att hindra Joe Biden från att bli President, att man vidare planerat och planerar att ta över kontrollen av valresultatet, så att det blir det önskvärda. USA har blivit ett land där en stor del av befolkningen, oavsett vad domstolar eller kommittéer redovisar, inte längre accepterar valresultatet och på allvar menar att Bidens falang mixtrat med valresultatet till egen fördel. Liz Cheney förlorade precis valet i Wyoming (hon vann det tidigare med 70% av rösterna), för att hon öppet gått emot Trump. Sanningen finns numera endast som en åsikt bland andra.

Kanske är det värmen som fått oss att tappa sans?

Och Putin med sina gangstrar som fortsätter att mala ner en nation, en demokrati, Ukraina. Tålmodigt och utan pardon bombar han till synes urskiljningslöst, mördar oskyldiga, kvinnor och barn. Bombar sönder ett helt land. Visst kan vi göra något. Visst försöks det göras mer. Men det är en balansgång. Vem vill att vi dras in i ett tredje världskrig? Och Putin, skulle han känna sig allt för trängd, kunde få för sig att begagna sig av sina ’mindre atomvapen’. De som ju mer endast gör skada av ’lokal art’, om vinden ligger rätt vill säga.

Kanske är det värmen som får en att tappa balansen …

Kina är sura också för Taiwan som de ju anser vara deras egendom. Nancy Pelosi skulle hållit sig borta. Eller skulle hon inte? Kina skramlar med vapen. Deras flotta är inte oansenlig. 530 krigsfartyg av slag, 300.000 man stark. USA har lovat bistå och försvara Taiwan, skulle det komma till det. Värmen är svår också på de sju haven. Hoppas ingen övernitisk person trycker på fel knapp någonstans.

Fast valet i Sverige känns roligare i jämförelse då. Partiledare som tävlar på tid i valdebatter. Ren underhållning, som det har blivit av så mycket. Verklig information är mindre väsentlig. Bara vi håller oss
vid apparater och våra appar så länge som möjligt för att vi ska få förslag på prylar att köpa och påverkas i vår inställning till… ja det mesta. Algoritmen, vår nya husgud. Sådana pajasar tänker jag när jag ser valdebatten. Fast inte som de på cirkus. De på cirkus är ärligare, tydligare.

Värmen måste det vara, vad?

Hårdare tag är ett valbudskap jag ser. Det tycker ju snart alla. Hör det också från människor i min närhet. De som förut varit timida, jag tänkt balanserade. De som annars tagit saker med ro, redovisar allt mer en brist på tolerans. Ja, en oro gränsande till panik faktiskt. Det är förståeligt.

Det skjuts för mycket på våra gator. Det dör för många på våra gator och läser vi därtill, ser inslagen som allt som oftast inleds med ord som börjar på; “Katastrof- och Extrem-“, blir vi inte lugnare eller känner osss mer sansade. Peka med hela handen vill man att det görs. Instiftas ordning och reda. Jag vet inte om det är svaret. Har det någonsin varit svaret? Åtminstone är det långt från hela lösningen.

Gå hårdare fram, ge igen, straffa, hämnas, hitta och utpeka skyldiga, släng ut eller varför inte bara hänga dem? Sådant hat vi uppmuntrar. Sådana ord vi använder. Sådana tankar vi främjar. Sådant som ingenstans annat leder än åt helvete. Vi har lagar i vårt land, kan vi inte bara tillse att de efterföljs. Lagar är bra att hålla sig till. Känslostyrd agitation väldigt obra.

Jo, nog är det väl ändå värmen som gör gränsen mellan sans och dumhet så luddig?

Världen av igår…
återkommer ofta till Zweigs sista kapitel. Hur snabbt det gick utför den gången. Hur med förvåning han ser det braka åt helvete bara några år efter 1a Världskriget. Hur kan människan, hur kan vi sätta igång så mycket ond bråd död för att vi tänker oss ha rätten på vår sida. För att vi tror oss äga sanningen. Fy!

Kanske var det värmen den gången också?

Önskar att vi besinnar oss, verkar mer för samförstånd, uppmuntrar förmågan till samtal, gärna med likasinnade fast än mer med dem vi ogillar och är oense med! Ja än mer med dem! Fan ta dessa algoritmer som uppmuntrar motsatsen! Hjälpa varandra upp. Vi behöver inte nihilisters undergångslängtan längre. Vi behöver inte hälla bensin på vanvett som under franska revolutionen, där människor satt vid sina picknickkorgar och skrattade åt huvuden som skiljdes från adelsmännens kroppar med giljotin i frihetens namn.

Vi kan besvära oss om att välja att lyssna till andra röster. Vi kan skärpa vår förmåga att lyssna till varandra och skilja sans från vett. Framtidstro finns. Den är inte naiv, utan baserad på vetenskap, erfarenhet och förståelse för människan och hens behov av respekt, vänlighet och närhet.

Den kvava luften laddar för blixt och dunder här. Tor har bestämt fått nog verkar det, samlar sig till ett ordentligt dön.

Jomenvisst är det väl värmen?

henry bronett ©2022