Oro för övermakt …

I länder som Ryssland och Turkiet råder rättsosäkerhet. Man råkar i fängelse eller värre, skulle man misshaga regimen. Det kan räcka bara att gå mot rött.

Återkommer därför till diskussionen kring de demonstrationer och uttalanden som förts mot vårt Natomedlemskap, brännande av heliga böcker, kritiken mot Erdogan i Turkiet, alltså de lagliga aktioner som Statsministern med flera nu kallar för ett ’hån’ eller ’sabotage’.

I frågor som Natomedlemskap (Turkiets obstruktion), oron för Rysslands angreppskrig och att bli bojkottad, hotad av andra nationer med minst sagt tveksam inställning till människoliv och demokrati, behövs ledare som står upp för vårt lands grundlagar och dess medborgare. Att bevara vårt lands frihet är ju anledningen till att vi vill bli med i Nato!

Därför behövs ingen Statsminster, Kung eller riksdagsledamot som vill uppfostra oss i vad som är svenskt eller ej. Så länge det sker inom våra lagars, grundlagars, vår svenska yttrandefrihets gränser. Vi får tycka och agera på ett vis som inte alltid är i andras smak. Det behöver vi lära oss att stå ut med. Upprätthållandet och försvaret av dessa lagar, vår tolerans, är ett av vårt lands absolut finaste traditioner!

Vad blir annars nästa steg? Ska vi kalla demonstranter, människor som inte passar oss för osvenska, kanske instifta lagar som gör det straffbart att agera osvenskt? Med säkerhet har Turkiet och Ryssland den sortens lagar. Ska vi kanske låna formuleringar från dem?

Vad blir vi för ett land med ministrar som inte försvarar utan angriper medborgare för att de hyser åsikter som inte faller dem i smaken?

Är ni rädda för Ryssland, för Turkiet? I så fall säger jag; Det borde vi alla vara!

Krig är något fruktansvärt. Och i ett så allvarligt läge som vi är i nu, behövs ledare som visar sig rakryggade och inte grips av panik. Att angripa medborgare, hur dumt de än agerar är inte vägen. Rena toaletter och billig el, räcker nämligen inte för att bygga ett meningsfullt samhälle.

Vi bör försvara Sverige, inte lisma för tyranner. Regimer som Turkiets och Rysslands m fl  har ringa aktning för mänskligt liv. Vad blir vi till sist om vi börjar gå deras ärenden?

© H. Bronett 2023